Jag är stolt över mig själv. Gick ut och satte mig på J's altan med en kopp kaffe när jag ser den största, äckligaste spindeln jag någonsin sett, som inte suttit inspärrad. Jag lyckas att hålla mig från att skrika, och satt istället helt förstenad och tittade på den. Då fick jag se att det fanns en till nästan lika stor, och en hel hög med likadana fast mindre. Jag sprang in och låste dörren och vågar mig nog inte ut förän han sanerat där ute. Hjälp.