13 dagar.....
Om 13 dagar är jag arbetslös.
Jag har inte fått tag i ett nytt jobb trots att jag sökt som en tok och jag kom inte in på komvux. Imorgon ska jag ringa soc och om inte de kan hjälpa mig så måste jag säga upp lägenheten, göra mig av med mina bäbisar, sälja alla mina grejer och leva med en väska på folks soffor och i pisstunnlar typ. Jag pallar inte det här. Att inte ha någonstans att ta vägen. Att någon jag älskar mer än livet sitter i precis samma sits som jag och jag kan inte göra något för att hjälpa till. Det känns som om allting är slut. Jag har ingen ork till något. Jag klarar knappt att gå ur sängen. Men jag ska göra det nu. Jag ska åka hem till mamma och kramas.
Jag har inte fått tag i ett nytt jobb trots att jag sökt som en tok och jag kom inte in på komvux. Imorgon ska jag ringa soc och om inte de kan hjälpa mig så måste jag säga upp lägenheten, göra mig av med mina bäbisar, sälja alla mina grejer och leva med en väska på folks soffor och i pisstunnlar typ. Jag pallar inte det här. Att inte ha någonstans att ta vägen. Att någon jag älskar mer än livet sitter i precis samma sits som jag och jag kan inte göra något för att hjälpa till. Det känns som om allting är slut. Jag har ingen ork till något. Jag klarar knappt att gå ur sängen. Men jag ska göra det nu. Jag ska åka hem till mamma och kramas.
